Amorteringskravet i Sverige 2016

Från 1:a juni 2016 gäller i Sverige ett amorteringskrav på de flesta bolån som tecknas. Det som gäller från och med detta datum är:

  • Amortering på nya lån

När ett bolån tecknas krävs nu att amortering sker varje år med en summa som motsvarar 2% av lånesumman. Den som lånar 1 miljon kronor krävs därmed på en amortering per år på 20.000kr. Amorteringen måste sedan fortlöpa med 2% varje år till att belåningsgraden maximalt är 70%. Därefter fortlöper kravet på amortering men då med 1% av befintlig lånesumma till att belåningsgraden nått 50%.

Den som köper ett hus för 1 miljon måste därmed genomföra amortering till skulden enbart är 500.000kr.

  • Enbart nya lån

Amorteringskravet gäller enbart de lån som tecknades efter 1:a juni 2016. Detta skapade ett något högre tryck på bostadsmarknaden månaderna före då många ville passa på att teckna lån innan det skulle bli ett automatiskt amorteringskrav på det.

  • Tillägg

Om en person väljer att utöka sitt bolån (för exempelvis renovering) klassas det som att ett nytt bolån tecknas. I tidigare förslag kring amorteringskravet innebar det därmed att den som tog ett tilläggslån fick hela sitt bolån under amorteringskravet. Detta skulle däremot skapat en situation då många husägaren hellre valt att teckna ett privatlån vilket betyder högre räntekostnader.

Med tanke på att amorteringskravet infördes för att begränsa belåningen skulle denna regel alltså få en delvis motsatt effekt. Därmed ändrades den även efter en del kritiska röster.

En ändring genomfördes som innebär att ett tilläggslån nu kan tecknas utan att hela bolånet faller under amorteringskravet. Skulle den totala summan göra att belåningsgraden övergår 50% måste amortering ske. Men man har två olika möjligheter.

Antingen väljer man att amortera enligt reglerna som nämns ovan (se Amortering nya lån). Det andra alternativet är att enbart amortera på tillägget men då i maximalt 10år. Skulle belåningsgraden komma under 50% behöver däremot inte mer amortering ske.

  • Värdering och Omvärdering

Eftersom amorteringskravet byggts upp kring belåningsgraden (lånesumma i förhållande till bostadens värde) styr bostadens värde till stor del hur amorteringen måste ske. Med en snabbt rörlig bostadsmarknad skulle därmed kravet snabbt kunna förändras. Detta regleras med att omvärdering av bostaden maximalt får ske var femte år alternativt efter investeringar som skapar ”avsevärd värdeändring”.

De som har amorteringskrav idag och vill minska detta kan alltså se över möjligheterna till en större investering och därefter omvärdering av bostaden. Höjs värdet kommer belåningsgraden att sänkas och den som kommer under gränserna 50% respektive 70% kommer behöva betala mindre på lånet varje månad.

  • Undantag

För att premiera nyproduktion (då det är bostadsbrist i stora delar av landet) kan bankerna göra undantag för amorteringskravet under fem år i det fall som nyproducerade bostäder köps. Med denna regel ville man skapa ett incitament för byggföretag att bygga då dessa bostäder skulle kunna vara mer eftertraktade än de där kravet finns.

Utöver detta kan bankerna ge undantag vid ”särskilda skäl”. Några av de skäl som ofta nämns är dödsfall, sjukdom eller längre arbetslöshet.

Samtidigt ska man komma ihåg att dessa regler är ”minimumnivå”. Det är de lagar som bankerna måste följa när de ställer krav på sina bolånetagare. Men det finns inget som säger att de inte kan ställa högre krav på amortering vilket även många banker valt att göra.

Så slår det

Ett flertal tidningar och finansportaler har presenterat olika exempel på hur amorteringskravet slår. Detta är taget från Sverigekontanter.se:

En familj har ett lån på 3 miljoner och en ränta på 2%. Det motsvarar en årlig räntekostnad på 60.000kr och en månadskostnad på 5000kr. Detta förutsatt att ingen amortering sker.

Om belåningsgraden är över 70% måste en månadsamortering ske med 5000kr i månaden. Är belåningsgraden mellan 50-70% måste 2500kr betalas.

För nya låntagare innebär det alltså i detta fall en fördubbling av månadskostnaden mot om någon amortering inte behövt ske.

Effekter

Efter tre månader med amorteringskrav i Sverige bör till viss del dess effekt synas.

  1. Ökat efterfrågan på bolån innan kravet

Innan amorteringskravet infördes var det många som passade på att höja sitt bolån eller köpa bostad. Allt för att komma undan kravet. Även förmedlingssidan Hemnet vittnade om ett ökat tryck på försäljningarna som genomfördes sista veckan i maj då det ännu var möjligt att köpa utan att få amorteringskrav.

  1. Oro för snabb stagnering

När amorteringskravet infördes blev det framförallt svårare att sälja de dyrare bostäderna och då bland annat bostäder i de centrala delarna av storstäderna. Målet med amorteringskravet var visserligen att minska belåningen men samtidigt var det många experter som lyfte fram risken med för snabb prisstagnation. De som har dessa bostäder har ofta mycket höga lån med låga räntor. Skulle bostadspriserna gå ner, amorteringskravet slå för hårt eller räntan gå upp är risken därför stor för en bostadsbubbla.

  1. Undantag sker nästan aldrig

Bankerna kan vid ett flertal tillfällen göra undantag från amorteringskravet. Ett exempel är vid köp av nybyggnationer. Men när Dagens Industri ringde storbankerna visade det sig att tre av fyra utnyttjar detta undantag mycket sällan eller inte alls.  Exempelvis Nodea och Swedbank gav aldrig detta undantag.

  1. Inte tillräcklig effekt

Det huvudsakliga målet med amorteringskravet var att skuldbördan i Sverige skulle minska. Men siffror från slutet av augusti visar inte på att kravet fullt ut gett önskad effekt. Visserligen ökar bolånen i långsammare grad än förr men skuldberget ökar ändå betydligt mer än vad som hade önskats av politikerna. Bland annat finansminister Magdalena Andersson har uttalat sig i frågan och sagt till pressen att ”det är bekymmersamt”.

Att amorteringskravet har förändrat lånemarknaden är tydligt. Men om dess effekt blir som politikerna önskar återstår fortfarande att se.